Ceremonin

 Hej Hopp!

Många har mailat och frågat hur vår ceremoni gick till när vi förnyade våra löften.

Det finns ju många sätt att förnya sina äktenskapslöften på men vi valde först och främst att göra det hemma. Vi kände att vi gärna ville ge huset ett kärleksfullt minne. Annars vad jag har förstått så är det vanligast att man gör det i kyrkan och då med präst. För oss skulle det kännas konstigt det var ju liksom inte gifta om oss vi skulle göra och kyrka och präst hade vi för tio år sedan när vi gifte oss. 

Så vi valde att min kusin fick hålla i själva ceremonin. 

 Det tändes ljus, ett för lycka, hälsa och kärlek till varje årstid och sedan levande ljus i kandelabern för att det är romantiskt. Vi hade länge funderat på hur vi ville att vår cermoni skulle vara och vi ville verkligen att den skulle vara personlig och vara en återspegling av oss. 

När vi gifte oss så hade vi inte som i filmerna att min man redan stod där och jag blev framförd av min far. Så ville vi ha men min far lever inte och inte heller Andreas far så därför vart det väldigt starkt att min mamma överlämnade mig. Det är lite symboliskt viktigt tycker jag. 

Under tiden jag blev framförd till min man och son så spelade en tjej gitarr och sjöng "Better Today" av Coffey Anderson. Vi valde verkligen låtar med omsorg så texterna passar oss väldigt bra. 

Vi bad min moster som är duktig på att skriva att skriva samman vår livsberättelse. Det gjorde hon och på ett väldigt charmig och personligt sätt. Hon skrev om oss var för sig, sedan hur vi träffades och våra liv tillsammans fast i sagoform. Hon skrev den symboliskt och lät sorg, glädje, tragedi och lycka vara med i berättelsen, människor i vår omgivning hade hon "döpt om" så att de hette eller var ett mytilogiskt väsen eller den sagofigur som de passade att vara och jösses sååå bra hon fick i hop det.

Sedan skrev hon på ett sätt som var så sagolikt och vackert att det nästan var omöjligt. Hela berättelsen var väldigt privat men saker som kanske kändes som om man inte ville alla skulle veta kunde ingen som inte redan visste om vad som varit ana. Det var verkligen gripande. 

Anna läste inte hela sagan så klart för det skulle bli för långt men hon läste början, mitten och slutet och inte ett öga var torrt. Där efter sjöng och spelade Julia som tjejen heter låten Kärleksvisan av Sarah Dawn Finer, en sång och text som jag tycker är otroligt stark.

 Sn där efter så gav min man sina skriva löften till mig, som inte bara var fina och kärleksfulla utan också roliga så att det fick bli lite skratt också hihihi Sen så läste jag mina löften och jag fattar inte än idag hur jag kunde läsa dem, var så upprymd av alla känslor så det var svårt att inte bara gråta, ler. 

Efter det vart det inte lättare. För då hade vår son skrivit en dikt till oss, om oss… Det var så fint och starkt gjort av honom att gå fram framför 35 personer och läsa en egen skriven kärleksdikt till sin mamma och pappa.

Därefter hade min moster Heidi Hagberg skrivit så här som min kusin då läste upp:

-Älska varandra, men gör inte kärleken till en boja. Låt den hellre vara ett rörligt hav mellan era själars stränder. 

-Stå vid varandras sida, dock inte alltför nära. Tänk på att eken och cypressen inte växer i varandras skugga.  

och kom nu ihåg att alla jag nämnt i er saga och även de som ej är nämnda står vid er sida.

Jag tyckte det var ett så fint avslut så jag ville dela det med er. Sedan spelade och sjöng Julia Magnus Ugglas låt Astrologen. Sen var det slut! 

Alla samlades sedan ute på altanen för att skåla för kärleken.

Och hihi vet ni vad, titta vad jag klistrade under skon på min make innan… han har faktiskt inte sett det 

ännu… hihih… De skojiga klistermärkena och annat till vår fest hittade jag på webbutiken Firande. 

Ja, det fick vara allt för denna gång!

KRAMMM Petra E