Tuesday, November 04, 2008

Underbara Barn!

Hejsan!

Idag har vi börjat en ny kurs och det känns faktiskt himla jobbigt, jag känner mig inte mentalt redo då föregående kurs varit mycket djup. Så idag handlar mitt inlägg om allt annat än inredning....

Finns det något underbarare än barn? Nej, så ärliga och roliga små varelser med en så stor nyfikenhet och aptit på livet. Det är faktiskt barn som gjort att jag valt just den utbildningen som jag gjort. Tanken på att inte alla barn kan få den trygghet, omsorg, kärlek, stöd, uppmärksamhet och rätt till barndom som jag tror vi alla tycker att ett barn ska ha kan få mig så frustrerad. Men frustrationen blir inte till lamhet utan snarare känner jag att det är det jag vill jobba för. Att kanske kunna vara ett stöd när det brister. Men jag kan verkligen inte påstå att jag ser det som någon lätt uppgift. Den förra kursen vi hade berörde mig så otroligt illa. Vi läste om marfinalisering och om utstötta, utsatta och utslagna människor.

Islutet av den kursen hade klassens olika basgrupper i uppdrag att hålla en föreläsning för de andra grupperna om olika ämnen inom området. Alla ämnen berörde och upprörde på ett eller annat sätt. Men mest illa tog jag nog när en grupp föredrog om självmord bland unga. Visste ni, det visste inte jag, att om man googlar på nätet på ordet själmord så är det första man får upp en hjälpsida för hur man bäst går tillväga frö att ta sitt liv, där finns tydliga instruktioner och stödjande chatrum! Helt lagligt! Nej, jag blir så j++la arg!

För man kommer väl ihåg hur det var att vara ung, man visste inte så mkt om framtiden och trodde att här och nu var allt, exempelvis en tonårsförälskelse kunde kännas så enormt stor att det var det enda som fanns och betyde något. Sverige är ett av världens ledande länder när det gäller självmord bland unga, och många som försöker ta sitt bland de unga lyckas inte därför att de inte konkret vet exakt vad som "räcker för att bli dödligt", dessa unga är nog väldigt glada över det idag eller när de bli vuxna och världen vidgat sig. Gruppen som höll i redovissningen berättade också att många föräldrar vars barn lyckats pga den här sidan verkligen gör allt för att få den nedlag men att den är laglig. Hur kan det vara så? Hur kan människor ha en sån här sajt?
Nej, jag kände att jag behövde bara skriva av mig för jag blev så upprörd av vad jag fått ta del av.


Nu ska jag gå in och lägga mig vid min lille och krama om honom. Jag antar att jag bara ville säga att jag är så himmelsk tacksam över att jag kan ge honom det som jag kan och att jag getts och tagit förutsättningarna att göra det!

Stora Kramar Till Er Alla, glöm inte bort vad lyckligt livet egentligen är och att det inte är någon självklarhet!
/Petra E

(Bilderna är ifrån mig och på min lilles säng)

9 comments:

  1. Hej!

    Jag är så tagen av ditt inlägg att jag sitter här och ryser. Frossan går från topp till tå!

    Så vidrigt! Hade inte heller någon aning om att detta fanns! Det är ju bara för hemskt.

    Jag kan inte förstå vad det är för fel. Hur kan man få visa detta. Nog borde det väl ändå finnas spärrar för sånt. Likväl som det borde finnas spärrar för en massa andra saker som har med barn och svaga att göra.

    Nog kan internet vara bra på många sätt men för också med sig en hemsk massa skit och hemskheter.

    Förstår helt och fullt om du känner det som jobbigt att fortsätta. Sånt här berör ju så djupt. Och maktlösheten gör att man känner sig sååå liten. Vad ska man göra?!

    Ett väldigt viktigt inlägg som berörde mej djupt.

    Kramar

    Monika

    ReplyDelete
  2. Världen är inte alltid vacker!
    Tänk ändå vad barn får utstå för att det finns idiotiskt sjuka människor i vår Herres hage!

    Blir alltid lika upprörd när man läser eller ser när något barn eller djur blir illa behandlat.
    de kan ju inte försvara sig.

    Tack för detta inlägg som verkligen berör.

    Kramisar Jeanette

    ReplyDelete
  3. Nej men... Förstår att du tycker de va tungt... men en sida hur man går till väga.. De borde va en första rubrik DE FINNS HJÄLP... Fast när jag tänker efter finns de tillräckligt och i tid, ser man signalerna eller har alla för mycke med sitt.. Skrämmande när ens barn växer upp i vårt sammhälle... nej urs..

    jättefin säng du visar, med fina kuddar...
    Kram kram Linda

    ReplyDelete
  4. This comment has been removed by the author.

    ReplyDelete
  5. Så hemskt! Man borde kunna starta någonslags protesstlista... men det kanske inte hjälper men det är ju värt ett försök. Viktigt inlägg och ämne du berör. /Karmen

    ReplyDelete
  6. Åh, helt underbart inlägg, vännen:) Tack!
    Kram Lallis

    ReplyDelete
  7. Ett inlägg som berör mig... jag får tårar i ögonen!
    Alla barn behöver Trygghet, Kärlek & Värme...

    Kramis
    //Siv

    ReplyDelete
  8. Usch, FY vad hemskt.. Man lever i sin lilla skyddade värld på nåt vis ändå och det är svårt att förstå att det verkligen existerar sidor som den.. Brr, blir också riktigt berörd..

    KRAM

    ReplyDelete
  9. Hej!
    jag säger samma sak, "tack för detta inlägg,dem verkligen behövs.
    Din blogvän Dadda

    ReplyDelete

Tack för din kommentar den värmer! Dock har jag för en tiden sedan bestämt mig att inte svara på kommentarer då jag måste prioritera min tid. Tack för att du förstår mitt val.
Är det dock något du undrar så självklart går det bra att maila mig på romantiskahem(@)gmail.com
Kram Petra

Google+ Followers

Google+ Badge