Jo, jag lever

Hej Hej!

Jag har funderat mycket det senaste året på detta med bloggandet. 

Det blir många år som jag bloggat nu. 

Jag hade en hel del ambitioner med min blogg då jag startade.

Många av dem har gått i uppfyllelse och andra har stått åt sidan. 

Nu har jag tänkt mer och mer kring detta, eftersom jag fullkomligen älskar att blogga, 

men tyvärr låtit det stå åt sidan för annat.

 Och ja, för att jag kanske tappat mig själv lite på vägen. 

Ni vet så där som vi människor gör ibland. 

Det blev tillsynes väldigt ytligt på min blogg ett tag, och jag är allt annat än ytlig. 

Jag är faktiskt en väldigt levande person, ler. 

Det är i och för sig en väldig balans gång detta med att blogga om personliga och privata saker. 

Men om jag verkligen ställer mig frågan:

-Vill jag ha en opersonlig och oprivat blogg? 

Då är svaret inte svårt för mig.

-Nej, det vill jag inte. För då kan det kvitta. Då blir min blogg som vilken annan opersonlig och oprivat blogg som helst. 

Men  jag tappade det som jag ville förmedla, 

dels av rädsla att öppna mig och ja, blotta mig så oskyddat. 

Men jag tappade det också för att jag slogs av vad många kallar den grå vardagen…. 

Låter märkligt va? För visst man måste ju ha en vardag, det förstår jag med. 

Men när jag som person plötslig bleknar i min vardag… Ja, då blir jag lite rädd. 

Det har faktiskt hänt mig nu och jag är inte heller någon direkt blek person, 

utan snarare ganska färgstark.

Så summan av kardemumman:  

Jag trivs med att vara färgstark. Jag trivs inte med att vara blek.

Så in med lite färg igen!

Detta är faktiskt exakt en av de saker som jag hade tänkt att min blogg skulle handla mycket om. 

Att trivas (eller i alla fall komma till freds) med sig själv, 

i sin vardag och att hitta sådant som fyller på med energi och trivsamhet

oavsett om det är av själslig, psykisk eller fysisk art. 

Hm, så varför bilder från mitt badrum till denna något mer djupa text än vanligt. 

Jo, av flera skäl. Jag tror fortfarande att hemmet är en viktig del i livet. 

En plats där, en fristad och ett ställe där man i bästa fall kan skapa sin oas med återhämtning.

Återhämtning är precis det som jag behöver just nu. 

Jag har jobbat hårt, och haft det lite "rörigt" i livet just nu och tillslut säger kroppen ifrån om man inte pausar ibland. I går började jag min två veckor semester och jag lovar att den kom lägligt. 

Lägligt därför att jag känner att det var dags för mig att få mina batterier påfyllda. 

Det finns många sätt att ladda sig själv på och de bästa sätten är enligt mig de sätten som du kan använda i vardagen. De sätten har jag tyvärr slarvat med ett tag.

Gör man det så kommer det surt igen. 

Ett av de sätten som jag tar till för att skapa avkopplande stunder det är bad! Jag älskar att bad länge, i mycket bubbel med härlig musik som strömmar ur mobilen och ibland spetsar jag faktiskt till det lite.

Då häller jag upp ett glas vin och tar med mig det till badet. 

Det är en mysig spastund hemma som heter duga. Ler

 Men i mig bor också en tänkare. På gott och ont för ibland kan man allt tänka fram en hel del bekymmer som inte finns. Därför försöker jag att så ofta jag kan, i alla fall ett par gånger i veckan att göra någon mindfulness övning. 

Det har hjälpt mig mycket i livet då jag antingen känt mig stressad eller vilrådig. 

Jag använder också små änglakort i vardagen, jag tror nämligen att det är viktigt att ta hand om sin själ och att detta är något av en färsk vara. Det kanske kan låta flumigt för många men för mig är det lika riktigt, sant och viktigt som det är att ta hand om kroppen igenom att man ex äter "rätt", tränar och liknande. Änglakort är i och för sig bara en väldigt liten del av i att ta hand om sin själ. 

Men det är ett mysigt steg som gör att man tränar sin närvaro med sin egen själ. 

I morse när jag tog mig ett kort så fick ha detta:  

 Trevligt va!? vem vill inte ha mirakel som sker i vardagen? Ler. 

 Så nu har jag inte tid att sitta här, dags för mig att gå och uppleva dagens mirakel.

Fast först måste jag nog städa lite här hemma, tokigt att inte dagens mirakel kunde vara att det plötsligt var skinnade rent av sig själv, ler

HA en skön helg! 

/Petra E